publicerad: 2015
insmyga
in|smyga
verb
‑smög, ‑smugit, ‑smugen ‑smuget ‑smugna, pres. ‑smyger • insmyga el. vanl. smyga in
| Finita former | |
|---|---|
| insmyger | presens aktiv |
| insmygs (insmyges) | presens passiv |
| insmög | preteritum aktiv |
| insmögs | preteritum passiv |
| insmyg | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att insmyga | infinitiv aktiv |
| att insmygas | infinitiv passiv |
| har/hade insmugit | supinum aktiv |
| har/hade insmugits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| insmygande | |
| Perfekt particip | |
| en insmugen + substantiv | |
| ett insmuget + substantiv | |
| den/det/de insmugna + substantiv | |
insmyga sig
• komma med av misstag: ett fel har insmugit sig el. smugit sig in i textenOrdform(er) insmyga sig


