publicerad: 2015
inström
in|ström
substantiv
~men ~mar • ström som rör sig mot land; till ström 2
Singular | |
---|---|
en inström | obestämd form |
en inströms | obestämd form genitiv |
inströmmen | bestämd form |
inströmmens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inströmmar | obestämd form |
inströmmars | obestämd form genitiv |
inströmmarna | bestämd form |
inströmmarnas | bestämd form genitiv |