publicerad: 2015
invertera
in·vert·era
verb
~de ~t • vända om, kasta om; inverterat värde värde av bråk som erhålls om täljare och nämnare byter plats
| Finita former | |
|---|---|
| inverterar | presens aktiv |
| inverteras | presens passiv |
| inverterade | preteritum aktiv |
| inverterades | preteritum passiv |
| invertera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att invertera | infinitiv aktiv |
| att inverteras | infinitiv passiv |
| har/hade inverterat | supinum aktiv |
| har/hade inverterats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| inverterande | |
| Perfekt particip | |
| en inverterad + substantiv | |
| ett inverterat + substantiv | |
| den/det/de inverterade + substantiv | |


