SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ishinder
is|­hinder substantiv ‑hindret; pl. ~, best. pl. ‑hindren is hinder
Singular
ett ishinderobestämd form
ett ishindersobestämd form genitiv
ishindretbestämd form
ishindretsbestämd form genitiv
Plural
ishinderobestämd form
ishindersobestämd form genitiv
ishindrenbestämd form
ishindrensbestämd form genitiv