publicerad: 2015
ishinder
is|hinder
substantiv
‑hindret; pl. ~, best. pl. ‑hindren is hinder
Singular | |
---|---|
ett ishinder | obestämd form |
ett ishinders | obestämd form genitiv |
ishindret | bestämd form |
ishindrets | bestämd form genitiv |
Plural | |
ishinder | obestämd form |
ishinders | obestämd form genitiv |
ishindren | bestämd form |
ishindrens | bestämd form genitiv |