publicerad: 2015
iskruvning
i|skruv·ning
substantiv
~en ~ar skruva
Singular | |
---|---|
en iskruvning | obestämd form |
en iskruvnings | obestämd form genitiv |
iskruvningen | bestämd form |
iskruvningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
iskruvningar | obestämd form |
iskruvningars | obestämd form genitiv |
iskruvningarna | bestämd form |
iskruvningarnas | bestämd form genitiv |