publicerad: 2015
islänning
is|länn·ing
substantiv
~en ~ar • mansperson från Island
Singular | |
---|---|
en islänning | obestämd form |
en islännings | obestämd form genitiv |
islänningen | bestämd form |
islänningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
islänningar | obestämd form |
islänningars | obestämd form genitiv |
islänningarna | bestämd form |
islänningarnas | bestämd form genitiv |