publicerad: 2015
israelit
israel·it
[‑i´t]
substantiv
~en ~er • ⟨ngt åld.⟩ jude
Singular | |
---|---|
en israelit | obestämd form |
en israelits | obestämd form genitiv |
israeliten | bestämd form |
israelitens | bestämd form genitiv |
Plural | |
israeliter | obestämd form |
israeliters | obestämd form genitiv |
israeliterna | bestämd form |
israeliternas | bestämd form genitiv |