publicerad: 2015
jamare
jam·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. jamarna • ⟨vard.⟩ sup
Singular | |
---|---|
en jamare | obestämd form |
en jamares | obestämd form genitiv |
jamaren | bestämd form |
jamarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
jamare | obestämd form |
jamares | obestämd form genitiv |
jamarna | bestämd form |
jamarnas | bestämd form genitiv |