publicerad: 2015
jungman
jung|man
substantiv
~nen; pl. ‑män, best. pl. ‑männen • sjömanslärling
Singular | |
---|---|
en jungman | obestämd form |
en jungmans | obestämd form genitiv |
jungmannen | bestämd form |
jungmannens | bestämd form genitiv |
Plural | |
jungmän | obestämd form |
jungmäns | obestämd form genitiv |
jungmännen | bestämd form |
jungmännens | bestämd form genitiv |