publicerad: 2015
kajuta
kajuta
[kaju´ta el. kaju`ta]
substantiv
~n kajutor • rum ombord på mindre fartyg
| Singular | |
|---|---|
| en kajuta | obestämd form |
| en kajutas | obestämd form genitiv |
| kajutan | bestämd form |
| kajutans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kajutor | obestämd form |
| kajutors | obestämd form genitiv |
| kajutorna | bestämd form |
| kajutornas | bestämd form genitiv |


