publicerad: 2015
kaliumkarbonat
kali·um|karb·on·at
substantiv
~en el. ~et; pl. ~er kalium karbonat
Singular | |
---|---|
en kaliumkarbonat (ett kaliumkarbonat) | obestämd form |
en kaliumkarbonats (ett kaliumkarbonats) | obestämd form genitiv |
kaliumkarbonaten (kaliumkarbonatet) | bestämd form |
kaliumkarbonatens (kaliumkarbonatets) | bestämd form genitiv |
Plural | |
kaliumkarbonater | obestämd form |
kaliumkarbonaters | obestämd form genitiv |
kaliumkarbonaterna | bestämd form |
kaliumkarbonaternas | bestämd form genitiv |