publicerad: 2015
kambium
kambi·um
[kam´bi‑]
substantiv
~et el. kambiet el. ~ • tillväxtskikt under barken i träd
Singular | |
---|---|
ett kambium | obestämd form |
ett kambiums | obestämd form genitiv |
kambiumet (kambiet, kambium) | bestämd form |
kambiumets (kambiets, kambiums) | bestämd form genitiv |