SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

kanon

1kan·­on [ka´n‑] substantiv ~en el. ~; pl. ~er [ka´n‑] 1 fast­ställd norm; Bibelns erkända böcker; ett lands klassiska litteratur; förteckning över helgon2 en typ av melodi som kan fungera som motstämma till sig själv: ​en väl­känd kanon som Broder Jakob

Singular
en kanon	obestämd form
en kanons	obestämd form genitiv
kanonen (kanon)	bestämd form
kanonens (kanons)	bestämd form genitiv
Plural
kanoner	obestämd form
kanoners	obestämd form genitiv
kanonerna	bestämd form
kanonernas	bestämd form genitiv

2kan·­on [‑o´n] substantiv ~en ~er 1 ett tungt skjut­vapen; en typ av medicinskt el. fysikaliskt instrument; en typ av projektor2 hårt skott t.ex. i fot­boll​ – De flesta sammansättn. med kanon- hör till 2kanon 1.

Singular
en kanon	obestämd form
en kanons	obestämd form genitiv
kanonen	bestämd form
kanonens	bestämd form genitiv
Plural
kanoner	obestämd form
kanoners	obestämd form genitiv
kanonerna	bestämd form
kanonernas	bestämd form genitiv

3kan·­on [‑o´n] oböjligt adjektiv • ofta i sms.; ​⟨vard.⟩ jätte­bra; i sammansättn. äv. all­mänt förstärkande: ​Så du kan komma? Kanon!

Ordform(er)
är kanon

SAOL

Alfabetisk lista

  kannstöpa verb
  kannstöpare subst.
  kannstöperi subst.
  kannvis adv.
1kanon subst.
2kanon subst.
3kanon adj.
  kanonad subst.
  kanonbra adj.
  kanonbåt subst.
  kanonbåtsdiplomati subst.

  Till   alla ordböcker