publicerad: 2015
kanondunder
kan·on|dunder
substantiv
‑dundret 2kanon 1 dunder 1
| Singular | |
|---|---|
| ett kanondunder | obestämd form |
| ett kanondunders | obestämd form genitiv |
| kanondundret | bestämd form |
| kanondundrets | bestämd form genitiv |


