publicerad: 2015
kiasm
kiasm
[kias´m el. çias´m]
substantiv
~en ~er • ⟨språkv.⟩ korsställning av ord i två fraser t.ex. han kom i dag, i går kom hon
Singular | |
---|---|
en kiasm | obestämd form |
en kiasms | obestämd form genitiv |
kiasmen | bestämd form |
kiasmens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kiasmer | obestämd form |
kiasmers | obestämd form genitiv |
kiasmerna | bestämd form |
kiasmernas | bestämd form genitiv |