publicerad: 2015
kjoltyg
kjol|tyg
substantiv
~et; pl. ~er el. ~ 1 till tyg 12 i pl. vanl. kjoltyg; ⟨vard.⟩ kvinna
Singular | |
---|---|
ett kjoltyg | obestämd form |
ett kjoltygs | obestämd form genitiv |
kjoltyget | bestämd form |
kjoltygets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kjoltyger (kjoltyg) | obestämd form |
kjoltygers (kjoltygs) | obestämd form genitiv |
kjoltygerna (kjoltygen) | bestämd form |
kjoltygernas (kjoltygens) | bestämd form genitiv |