publicerad: 2015
klagande
1klag·ande
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ~na • särsk. till klaga 1
| Singular | |
|---|---|
| en klagande | obestämd form |
| en klagandes | obestämd form genitiv |
| klaganden | bestämd form |
| klagandens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| klagande | obestämd form |
| klagandes | obestämd form genitiv |
| klagandena | bestämd form |
| klagandenas | bestämd form genitiv |
2klag·ande
substantiv
~t klaga 1
| Singular | |
|---|---|
| ett klagande | obestämd form |
| ett klagandes | obestämd form genitiv |
| klagandet | bestämd form |
| klagandets | bestämd form genitiv |


