SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

klinga

1klinga substantiv ~n klingor • blad på svärd, såg e.d.​ – Alla sammansättn. med kling- hör till 1klinga.

Singular
en klinga	obestämd form
en klingas	obestämd form genitiv
klingan	bestämd form
klingans	bestämd form genitiv
Plural
klingor	obestämd form
klingors	obestämd form genitiv
klingorna	bestämd form
klingornas	bestämd form genitiv

2klinga verb ~de ~t • ljuda, tona

Finita former
klingar	presens aktiv
klingas	presens passiv
klingade	preteritum aktiv
klingades	preteritum passiv
klinga	imperativ aktiv
Infinita former
att klinga	infinitiv aktiv
att klingas	infinitiv passiv
har/hade klingat	supinum aktiv
har/hade klingats	supinum passiv
Presens particip
klingande

klinga av • av­ta gradvis: ​klinga av el. avklinga

Infinita formeratt klinga avinfinitiv aktivPresens participavklingande

SAOL

Alfabetisk lista

  klina verb
  klinch
  klinevägg subst.
  kling interjektion
1klinga subst.
2klinga verb
  klingeling interjektion
  klingskydd subst.
  klingsåg subst.
  klingsåga verb
  klinik subst.

  Till   alla ordböcker