klumpaklumpa
verb
~de ~t • tills. med ihop, samman, sig:| Finita former |
|---|
| klumpar | presens aktiv |
| klumpas | presens passiv |
| klumpade | preteritum aktiv |
| klumpades | preteritum passiv |
| klumpa | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att klumpa | infinitiv aktiv |
| att klumpas | infinitiv passiv |
| har/hade klumpat | supinum aktiv |
| har/hade klumpats | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| klumpande |
klumpa ihop
• forma till klumpar; föra samman till grupper| Infinita former |
|---|
| att klumpa ihop | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| ihopklumpande |
klumpa samman
• klumpa ihop| Infinita former |
|---|
| att klumpa samman | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| sammanklumpande |
klumpa sig
• bilda klumpar| Ordform(er) |
|---|
| klumpa sig | |
