klämma1klämma
verb
klämde, klämt, klämd n. klämt, pres. klämmer, imper. kläm • pressa, trycka ihop – Nästan alla sammansättn. med kläm- hör till 1klämma.| Finita former |
|---|
| klämmer | presens aktiv |
| kläms (klämmes) | presens passiv |
| klämde | preteritum aktiv |
| klämdes | preteritum passiv |
| kläm | imperativ aktiv |
| Infinita former |
|---|
| att klämma | infinitiv aktiv |
| att klämmas | infinitiv passiv |
| har/hade klämt | supinum aktiv |
| har/hade klämts | supinum passiv |
| Presens particip |
|---|
| klämmande |
| Perfekt particip |
|---|
| en klämd + substantiv |
| ett klämt + substantiv |
| den/det/de klämda + substantiv |
| den klämde + maskulint substantiv |
klämma åt
• ofta bildl. sätta dit, sätta fast| Infinita former |
|---|
| att klämma åt | infinitiv aktiv |
| Presens particip |
|---|
| åtklämmande |
| Perfekt particip |
|---|
| en åtklämd + substantiv |
| ett åtklämt + substantiv |
| den/det/de åtklämda + substantiv |
| den åtklämde + maskulint substantiv |
2klämma
substantiv
~n klämmor 1 sammanhållande anordning2 besvärlig situation| Singular |
|---|
| en klämma | obestämd form |
| en klämmas | obestämd form genitiv |
| klämman | bestämd form |
| klämmans | bestämd form genitiv |
| Plural |
|---|
| klämmor | obestämd form |
| klämmors | obestämd form genitiv |
| klämmorna | bestämd form |
| klämmornas | bestämd form genitiv |
