publicerad: 2015
knallpåk
knall|påk
substantiv
~en ~ar • ⟨vard.⟩ gevär; till knall 1
Singular | |
---|---|
en knallpåk | obestämd form |
en knallpåks | obestämd form genitiv |
knallpåken | bestämd form |
knallpåkens | bestämd form genitiv |
Plural | |
knallpåkar | obestämd form |
knallpåkars | obestämd form genitiv |
knallpåkarna | bestämd form |
knallpåkarnas | bestämd form genitiv |