publicerad: 2015
knota
1knota
verb
~de ~t • klaga, knorra
Finita former | |
---|---|
knotar | presens aktiv |
knotas | presens passiv |
knotade | preteritum aktiv |
knotades | preteritum passiv |
knota | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att knota | infinitiv aktiv |
att knotas | infinitiv passiv |
har/hade knotat | supinum aktiv |
har/hade knotats | supinum passiv |
Presens particip | |
knotande |
2knota
substantiv
~n knotor • ben i kroppen; knuta på tråd
Singular | |
---|---|
en knota | obestämd form |
en knotas | obestämd form genitiv |
knotan | bestämd form |
knotans | bestämd form genitiv |
Plural | |
knotor | obestämd form |
knotors | obestämd form genitiv |
knotorna | bestämd form |
knotornas | bestämd form genitiv |