SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
knäck
1knäck substantiv ~en ~ar bräcka, brott; bildl. o­botlig skadaen sorts segt godis
Singular
en knäckobestämd form
en knäcksobestämd form genitiv
knäckenbestämd form
knäckensbestämd form genitiv
Plural
knäckarobestämd form
knäckarsobestämd form genitiv
knäckarnabestämd form
knäckarnasbestämd form genitiv
2knäck substantiv ~et; pl. ~ ⟨vard.⟩ in­komst av extra­arbete
Singular
ett knäckobestämd form
ett knäcksobestämd form genitiv
knäcketbestämd form
knäcketsbestämd form genitiv
Plural
knäckobestämd form
knäcksobestämd form genitiv
knäckenbestämd form
knäckensbestämd form genitiv