publicerad: 2015
kolfyndighet
kol|fynd·ig·het
substantiv
~en ~er 1kol fyndighet 1
Singular | |
---|---|
en kolfyndighet | obestämd form |
en kolfyndighets | obestämd form genitiv |
kolfyndigheten | bestämd form |
kolfyndighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kolfyndigheter | obestämd form |
kolfyndigheters | obestämd form genitiv |
kolfyndigheterna | bestämd form |
kolfyndigheternas | bestämd form genitiv |