publicerad: 2015
kolhandlare
kol|handl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑handlarna 1kol handlare
Singular | |
---|---|
en kolhandlare | obestämd form |
en kolhandlares | obestämd form genitiv |
kolhandlaren | bestämd form |
kolhandlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kolhandlare | obestämd form |
kolhandlares | obestämd form genitiv |
kolhandlarna | bestämd form |
kolhandlarnas | bestämd form genitiv |