SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kolon
1kol·­on [ko´l‑] substantiv ~et; pl. ~ ett skilje­tecken (:)versled
Singular
ett kolonobestämd form
ett kolonsobestämd form genitiv
kolonetbestämd form
kolonetsbestämd form genitiv
Plural
kolonobestämd form
kolonsobestämd form genitiv
kolonenbestämd form
kolonensbestämd form genitiv
2kol·­on [ko´l‑] substantiv; best. ~ tjock­tarm: ​en kolon
Singular
en kolonobestämd form
en kolonsobestämd form genitiv
kolonbestämd form
kolonsbestämd form genitiv