publicerad: 2015
kommunalare
kom·mun·al·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. kommunalarna • medlem i Svenska Kommunalarbetareförbundet
Singular | |
---|---|
en kommunalare | obestämd form |
en kommunalares | obestämd form genitiv |
kommunalaren | bestämd form |
kommunalarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kommunalare | obestämd form |
kommunalares | obestämd form genitiv |
kommunalarna | bestämd form |
kommunalarnas | bestämd form genitiv |