publicerad: 2015
kommunalare
kom·mun·al·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. kommunalarna • medlem i Svenska Kommunalarbetareförbundet
| Singular | |
|---|---|
| en kommunalare | obestämd form |
| en kommunalares | obestämd form genitiv |
| kommunalaren | bestämd form |
| kommunalarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kommunalare | obestämd form |
| kommunalares | obestämd form genitiv |
| kommunalarna | bestämd form |
| kommunalarnas | bestämd form genitiv |


