publicerad: 2015
komplexitet
kom·plex·itet
[‑ite´t]
substantiv
~en ~er 1komplex
Singular | |
---|---|
en komplexitet | obestämd form |
en komplexitets | obestämd form genitiv |
komplexiteten | bestämd form |
komplexitetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
komplexiteter | obestämd form |
komplexiteters | obestämd form genitiv |
komplexiteterna | bestämd form |
komplexiteternas | bestämd form genitiv |