publicerad: 2015
koppning
kopp·ning
substantiv
~en ~ar • ⟨åld.⟩ till 2koppa
Singular | |
---|---|
en koppning | obestämd form |
en koppnings | obestämd form genitiv |
koppningen | bestämd form |
koppningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
koppningar | obestämd form |
koppningars | obestämd form genitiv |
koppningarna | bestämd form |
koppningarnas | bestämd form genitiv |