publicerad: 2015
koskötare
ko|sköt·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑skötarna ko skötare
Singular | |
---|---|
en koskötare | obestämd form |
en koskötares | obestämd form genitiv |
koskötaren | bestämd form |
koskötarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
koskötare | obestämd form |
koskötares | obestämd form genitiv |
koskötarna | bestämd form |
koskötarnas | bestämd form genitiv |