publicerad: 2015
kotpelare
kot|pel·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑pelarna • ryggrad
Singular | |
---|---|
en kotpelare | obestämd form |
en kotpelares | obestämd form genitiv |
kotpelaren | bestämd form |
kotpelarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kotpelare | obestämd form |
kotpelares | obestämd form genitiv |
kotpelarna | bestämd form |
kotpelarnas | bestämd form genitiv |