publicerad: 2015
kraftcentrum
kraft|centr·um
substantiv
~et; pl. ~ • till kraft 1,2 centrum
Singular | |
---|---|
ett kraftcentrum | obestämd form |
ett kraftcentrums | obestämd form genitiv |
kraftcentrumet | bestämd form |
kraftcentrumets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kraftcentrum | obestämd form |
kraftcentrums | obestämd form genitiv |
kraftcentrumen | bestämd form |
kraftcentrumens | bestämd form genitiv |