publicerad: 2015
kramare
kram·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. kramarna • mest som efterled i sms.; försvarare av ngt: trädkramare
| Singular | |
|---|---|
| en kramare | obestämd form |
| en kramares | obestämd form genitiv |
| kramaren | bestämd form |
| kramarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kramare | obestämd form |
| kramares | obestämd form genitiv |
| kramarna | bestämd form |
| kramarnas | bestämd form genitiv |


