publicerad: 2015
kriminaltekniker
krim·in·al|tekn·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ kriminalteknik
Singular | |
---|---|
en kriminaltekniker | obestämd form |
en kriminalteknikers | obestämd form genitiv |
kriminalteknikern | bestämd form |
kriminalteknikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
kriminaltekniker | obestämd form |
kriminalteknikers | obestämd form genitiv |
kriminalteknikerna | bestämd form |
kriminalteknikernas | bestämd form genitiv |