publicerad: 2015
kulturutövare
kult·ur|ut·öv·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑utövarna kultur 1 utövare
Singular | |
---|---|
en kulturutövare | obestämd form |
en kulturutövares | obestämd form genitiv |
kulturutövaren | bestämd form |
kulturutövarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kulturutövare | obestämd form |
kulturutövares | obestämd form genitiv |
kulturutövarna | bestämd form |
kulturutövarnas | bestämd form genitiv |