SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
kungamakare
kunga|­mak·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. ‑makarna ofta bildl. person som rekryterat ledare
Singular
en kungamakareobestämd form
en kungamakaresobestämd form genitiv
kungamakarenbestämd form
kungamakarensbestämd form genitiv
Plural
kungamakareobestämd form
kungamakaresobestämd form genitiv
kungamakarnabestämd form
kungamakarnasbestämd form genitiv