publicerad: 2015
kungason
kunga|son
substantiv
~en ‑söner kung son
| Singular | |
|---|---|
| en kungason | obestämd form |
| en kungasons | obestämd form genitiv |
| kungasonen | bestämd form |
| kungasonens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| kungasöner | obestämd form |
| kungasöners | obestämd form genitiv |
| kungasönerna | bestämd form |
| kungasönernas | bestämd form genitiv |


