publicerad: 2015
kursivering
kurs·iv·er·ing
substantiv
~en ~ar kursivera
Singular | |
---|---|
en kursivering | obestämd form |
en kursiverings | obestämd form genitiv |
kursiveringen | bestämd form |
kursiveringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kursiveringar | obestämd form |
kursiveringars | obestämd form genitiv |
kursiveringarna | bestämd form |
kursiveringarnas | bestämd form genitiv |