publicerad: 2015
kvarsittning
kvar|sitt·ning
substantiv
~en ~ar • ⟨åld.⟩ det att en elev tvingas stanna kvar i skolan efter skoldagens slut
Singular | |
---|---|
en kvarsittning | obestämd form |
en kvarsittnings | obestämd form genitiv |
kvarsittningen | bestämd form |
kvarsittningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kvarsittningar | obestämd form |
kvarsittningars | obestämd form genitiv |
kvarsittningarna | bestämd form |
kvarsittningarnas | bestämd form genitiv |