publicerad: 2015
kvinna
kvinna
substantiv
~n kvinnor – I sammansättn. kvinno-, ngn gång kvinn-.
Singular | |
---|---|
en kvinna | obestämd form |
en kvinnas | obestämd form genitiv |
kvinnan | bestämd form |
kvinnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
kvinnor | obestämd form |
kvinnors | obestämd form genitiv |
kvinnorna | bestämd form |
kvinnornas | bestämd form genitiv |