publicerad: 2015
kvinnokollektiv
kvinno|kol·lekt·iv
substantiv
~et; pl. ~ kvinna 1kollektiv
Singular | |
---|---|
ett kvinnokollektiv | obestämd form |
ett kvinnokollektivs | obestämd form genitiv |
kvinnokollektivet | bestämd form |
kvinnokollektivets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kvinnokollektiv | obestämd form |
kvinnokollektivs | obestämd form genitiv |
kvinnokollektiven | bestämd form |
kvinnokollektivens | bestämd form genitiv |