publicerad: 2015
kvinnoläkare
kvinno|läk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑läkarna kvinna läkare
Singular | |
---|---|
en kvinnoläkare | obestämd form |
en kvinnoläkares | obestämd form genitiv |
kvinnoläkaren | bestämd form |
kvinnoläkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kvinnoläkare | obestämd form |
kvinnoläkares | obestämd form genitiv |
kvinnoläkarna | bestämd form |
kvinnoläkarnas | bestämd form genitiv |