publicerad: 2015
kåkfarare
kåk|far·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑fararna • ⟨vard.⟩ fängelsekund
Singular | |
---|---|
en kåkfarare | obestämd form |
en kåkfarares | obestämd form genitiv |
kåkfararen | bestämd form |
kåkfararens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kåkfarare | obestämd form |
kåkfarares | obestämd form genitiv |
kåkfararna | bestämd form |
kåkfararnas | bestämd form genitiv |