publicerad: 2015
kåldolme
kål|dolme
el. kål|dolma
substantiv
~n ‑dolmar • mest i pl.; portion köttfärs stekt i kålblad
Singular | |
---|---|
en kåldolme (en kåldolma) | obestämd form |
en kåldolmes (en kåldolmas) | obestämd form genitiv |
kåldolmen (kåldolman) | bestämd form |
kåldolmens (kåldolmans) | bestämd form genitiv |
Plural | |
kåldolmar | obestämd form |
kåldolmars | obestämd form genitiv |
kåldolmarna | bestämd form |
kåldolmarnas | bestämd form genitiv |