publicerad: 2015
källkritiker
käll|krit·ik·er
substantiv
~n; pl. ~ källkritik
Singular | |
---|---|
en källkritiker | obestämd form |
en källkritikers | obestämd form genitiv |
källkritikern | bestämd form |
källkritikerns | bestämd form genitiv |
Plural | |
källkritiker | obestämd form |
källkritikers | obestämd form genitiv |
källkritikerna | bestämd form |
källkritikernas | bestämd form genitiv |