SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
känselbortfall
känsel|­bort·­fall substantiv ~et; pl. ~ känsel bortfall
Singular
ett känselbortfallobestämd form
ett känselbortfallsobestämd form genitiv
känselbortfalletbestämd form
känselbortfalletsbestämd form genitiv
Plural
känselbortfallobestämd form
känselbortfallsobestämd form genitiv
känselbortfallenbestämd form
känselbortfallensbestämd form genitiv