publicerad: 2015
känsloutbrott
känslo|ut·brott
substantiv
~et; pl. ~ • till utbrott 2 känsla
Singular | |
---|---|
ett känsloutbrott | obestämd form |
ett känsloutbrotts | obestämd form genitiv |
känsloutbrottet | bestämd form |
känsloutbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
känsloutbrott | obestämd form |
känsloutbrotts | obestämd form genitiv |
känsloutbrotten | bestämd form |
känsloutbrottens | bestämd form genitiv |