publicerad: 2015
kärna
1kärna
substantiv
~n kärnor 1 innersta, central del av frö el. frukt; central del av ngt: problemets kärna2 central del av atom, atomkärna3 ett redskap för smörtillverkning
Singular | |
---|---|
en kärna | obestämd form |
en kärnas | obestämd form genitiv |
kärnan | bestämd form |
kärnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
kärnor | obestämd form |
kärnors | obestämd form genitiv |
kärnorna | bestämd form |
kärnornas | bestämd form genitiv |
2kärna
verb
~de ~t • bereda smör i kärna; till 1kärna 3
Finita former | |
---|---|
kärnar | presens aktiv |
kärnas | presens passiv |
kärnade | preteritum aktiv |
kärnades | preteritum passiv |
kärna | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att kärna | infinitiv aktiv |
att kärnas | infinitiv passiv |
har/hade kärnat | supinum aktiv |
har/hade kärnats | supinum passiv |
Presens particip | |
kärnande | |
Perfekt particip | |
en kärnad + substantiv | |
ett kärnat + substantiv | |
den/det/de kärnade + substantiv |