publicerad: 2015
könstillhörighet
köns|till·hör·ig·het
substantiv
~en ~er kön tillhörighet
Singular | |
---|---|
en könstillhörighet | obestämd form |
en könstillhörighets | obestämd form genitiv |
könstillhörigheten | bestämd form |
könstillhörighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
könstillhörigheter | obestämd form |
könstillhörigheters | obestämd form genitiv |
könstillhörigheterna | bestämd form |
könstillhörigheternas | bestämd form genitiv |