publicerad: 2015
köpknut
köp|knut
substantiv
~en ~ar • till knut 3 köp
Singular | |
---|---|
en köpknut | obestämd form |
en köpknuts | obestämd form genitiv |
köpknuten | bestämd form |
köpknutens | bestämd form genitiv |
Plural | |
köpknutar | obestämd form |
köpknutars | obestämd form genitiv |
köpknutarna | bestämd form |
köpknutarnas | bestämd form genitiv |